hold on and be real

det är ett år sedan jag och vincent träffades för sista gången. 12 månader sedan jag vinkade av honom på perrongen. jag minns hur hårt jag kramade honom, vad våra sista ord var innan vi skiljdes åt. jag minns klumpen i magen, trasslet i hjärtat, tårarna som trängde bakom ögonlocken. 

 

jag har försökt att hålla mig sysselsatt hela dagen för att slippa tänka, för att slippa minnas. jag har umgåtts med en vän hela kvällen och det gick rätt bra. nu är jag ensam, dricker vodka för första gången på över en vecka. gör ett tappert försök till att trösta mig själv. stalkade hans twitter. om en vecka flyttar han till en ny stad, med sin nya tjej, börjar i en ny skola och de har köpt en ny lägenhet. ett nytt liv. utan mig. 

jag börjar känna mig svag nu, riktigt svag. och en sjuk del av mig sparkar och skriker på mig för att 700 kalorier på fem dagar är alldeles för mycket. du kunde gjort det bättre, kunde överlevt på noll. 

vet ni vad som precis slog mig? jag har varit ätstörd i tio år. jag är tjugotvå år nu och slagits med den här sjudomen sedan jag var tolv år. är det inte sorligt? min lillasyster är tolv år nu. jag vill inte ens tänka på om hon skulle drabbas av något liknande, ingen ska behöva må som jag mått, känt som jag känt. 

Jag har inte fastat på evigheter. Om det är någon som läser som varit med ett tag så vet ni att jag brukade fasta allt för ofta. Minst en gång i veckan som mest. Saknar känslan. 

Låg vaken hela natten. Funderade på mat, kalorier, alkohol, vikt, träning, ångest. Livet. När jag tänker efter så äter jag inte mycket alls längre. Första gången jag äter varje dag är 17.00. Här äter jag rätt "vanlig" mat men inte speciellt mycket. Runt 22.00 äter jag ibland en macka, några chips, eller vattenmelon. Oftast äter jag inte mer än såhär. Så egentligen är det inte konstigt att jag många gånger funderat över varför jag inte går ner i vikt då jag alltid förknippat kalorier med mat, inte dryck. Jag vet egentligen såklart att det finns vääääääldigt många drycker som innehåller kalorier men jag har aldrig tänkt på det så om ni förstår vad jag menar. 

 

Det är inte bara det att jag dricker alkohol varje dag, jag dricker allt möjligt under hela dagen. Kaffe, latte, juice, te, läsk, redbull, mjölk och på kvällarna kommer all den där jävla alkoholen. Man skulle kunna säga att jag bytt ut maten mot dryck. Skulle jag börja dricka mindre så skulle jag gå ner i vikt, bli lätt igen. 

 

Jag tänker varje dag att jag ska sluta vara full jämt, sluta dricka i min ensamhet, börja äta mer mat. Men att få det från tanke till handling är inte så lätt som det låter. Jag har varit nykter i två dagar nu. Det kanske inte låter mycket för er men för mig känns det stort. Lagar massa mat varje dag, försöker få i mig frukost men det går inte. Tar med mig matlåda, snacks och mellanmål till jobbet för jag vill ju äta. Jag äter det aldrig. De saker jag tar med till jobbet ligger i kylen några dagar tills jag kastar det. 

 

När jag började dricka såhär mycket och samtidigt började gå upp i vikt (jag åt då betydligt mer mat än vad jag gör nu) så vägrade jag inse att det var alkoholen som fick mig att gå upp i vikt så jag började skära ner på maten. Vilket har gjort att jag en gång till i mitt liv står här och knappt äter något, vet inte hur man gör längre. Det är inte det att jag inte är hungrig, för det är jag. Hela tiden, dygnet runt. Jag kan bara inte äta. 

jag brukade försöka döva ångesten med hård svält och långa löpturer. och vad bytte jag ut det mot? jo alkohol. undrar varför jag inte går ner i vikt trots att jag knappt äter något. hmmm, kanske kan vara alla jävla kalorier från all sprit jag dricker. jag hade egentligen kunnat ta 50 kilo plus bara jag fick må bra. hellre tjock och lycklig än smal och självmordsbelägen. 

 

ingen i min närhet vet att jag mår såhär. ingen vet att jag numera är full sex dagar i veckan. fyra av de dagarna dricker jag ensam. det är det som får varningsklockan att ringa. inte att jag dricker ofta utan att jag dricker ensam. jag dricker liksom inte för att ha kul med mina kompisar. jag dricker för att döva smärtan.