hold on and be real -

Take the risk

Den 2017-09-23, kl 10:27:17
Filed in allmänt | Kommentarer: 2

Jag är så peppad på att gå ner i vikt nu. Viktnedgången har ju gått sådär de senaste månaderna men det måste bli ändring på det. Kommer helhjärtat att börja min resa från 69 till 50 kilo nu. Det finns ingen annan väg att gå.

After the storm

Den 2017-09-21, kl 20:36:25
Filed in allmänt, verbalt missfoster | Kommentarer: 0

I run and run as the rains come.

Allt var okej och jag var okej. Så många gånger som jag lyssnat på Marcus Mumford när jag fått mitt hjärta krossat och nu gör jag det igen. Du räddar mig varje gång. När jag trodde att allt var över så kom han tillbaka och hjärtat känns som en knäskål som skrapats upp i asfalt.

Så rädd att du ska göra misstag så att jag ser allt i svart och vitt

Den 2017-09-10, kl 10:36:43
Filed in allmänt, verbalt missfoster | Kommentarer: 1

När en förflyttas från en verklighet till en annan. När en går från att inte känna alls till att känna allt. Han gick vidare snabbare än jag kunnat ana och kanske fanns de innan vi ens var över. Jag vet inte och alla frågor börjar komma nu.

Jag brukade skriva meterlånga brev om allt som kändes men jag lovade mig själv att inga fler brev skulle skrivas, jag ältar så lätt och har svårt att släppa taget när en ständigt kan gå tillbaka och läsa om allt som var och hur allt kändes då.

Jag känner igen den här bekanta höstiga ångestkänslan. Den bekanta doften av höst och ångest i näsan alla gånger jag försökt att gå ifrån allt som känns jobbigt. Det gick inte den här gången och jag vet inte om det gått någon annan gång någon annanstans heller.

Sometimes, we forget who we really are

Den 2017-09-09, kl 08:44:31
Filed in allmänt | Kommentarer: 0

Vägde mig imorse. 69,8 kilo. Jag som gick ner 10 kilo i våras är nästan tillbaka på 70 och det känns förfärligt. Kommer strypa intaget till 1000 kalorier/dag igen. Jag mår inte bra i den här kroppen.

Gammal bild

Som i en dröm

Den 2017-09-06, kl 06:36:42
Filed in allmänt | Kommentarer: 1

Jag mår bättre nu, kanske kan jag till och med säga att jag mår bra. Jag saknar inte honom alls och det är så konstigt att något som kändes så mycket nu inte känns överhuvudtaget.

Ny stad snart igen. Efter fyra år på detta ställe så är det dags att bege sig. Någon av er kanske vet att jag alltid flytt och börjat om när det blivit för mycket att bära. Det känns inte som att jag flyr denna gång. Jag har engentligen inget att fly ifrån men behöver ändå det här på något sätt.