65,3 kilo
- 8,7 kilo sedan januari när jag var uppe i 74 kilo och vände. Har gått ner det mesta den senaste tiden. Mest för att jag känt att detta hängt över mig som ett mörkt moln och det gick liksom inte längre, det fanns bara ett håll att gå åt.
Förstår du inte att jag är orolig för dig?
Orden som hängde sig fast. Jag vill inte att han ska behöva oroa sig för mig. Det gjorde så ont i mig när han berättade att han är orolig för att jag inte äter men jag måste bli smal.
Frukost
Skriv inläggstext
Ångest
Får ångest för allt jag äter och allt jag tänker på att äta.
Det finns alltid ett varför. Det finns alltid en anledning till att vi hamnar där vi hamnar.
Jag tror verkligen att det är så men jag tänker sällan på det. På hur allt började och varför just jag hamnade här. Var det min trassliga barndom och mitt behov av att behöva ta kontroll över något när det fanns så mycket annat i mitt liv som jag inte kunde kontrollera? Började det som ett rop på hjälp, att jag behövde att någon skulle se hur dåligt jag egentligen mådde? Eller var det ännu en sak som jag behövde vara duktig på? Var det på grund av att jag har beroendegener i min familj och detta var mitt beroende att drabbas av? Jag vet inte varför.
Bullet journal
Har precis påbörjat min Bullet journal som kommer innehålla bland annat:
Väger mer är någonsin men är sjukare än någonsin
68,9 kilo visade vågen imorse. Såg precis att jag vägde 72 kilo senast jag skrev. Var upp i 74 och vände och är på väg ner nu. Det går för sakta och jag mår så dåligt. Varvar att inte äta alls med att äta massvis och kräkas eller äta massor och inte kräkas. Det är bara här jag kan vara helt ärlig. Jag vill inte vara fet och jag vill inte att mitt mående och mitt liv ska kretsa kring min vikt och hur jag ser ut. Jag har försökt det senaste året nu att gå ner i vikt på ett "hälsosamt" sätt och det går inte. Så jag har gått tillbaka till de metoder jag kan och som jag vet fungerar för jag klarar inte av att vara i den här kroppen längre.
