hold on and be real

T ville komma hit ikväll skrev han tidigare. jag undviker verkligen att vara ensam på kvällarna/nätterna för det är då allt rasar och jag lyckas alltid undvika raset om jag har sällskap. och jag gillar verkligens hans sällskap. våra onödiga diskussioner om ganska oviktiga saker. alla beslut vi tagit i samförstånd som andra ofta sett som missförstånd. jag pustade ut och tänkte "toppen, jag slipper vara ensam ikväll". nu får jag inte tag på honom så paniken stiger och jag halsar vodka i ren panik. även om jag vägrar att inse det så uppskattar jag nog hans sällskap lite väl för mycket. vi har känt varandra i snart ett år nu och vi står kvar och stampar på samma ställe som vi gjorde för snart ett år sedan. ibland får han det att låta som att allt vi har tillsammans är grymt sex. ibland säger hans ord något helt annat även om han inte säger det rakt ut. ibland känns det som att vi har något mer. jag vill kunna säga att jag vill ha honom och att jag behöver honom men orden tar liksom slut, något jag inte är vad vid och jag vet inte hur jag ska hantera det så jag hanterar det inte. kanske är det för att han ibland säger "även om du är en bra tjej så är jag absolut inte redo för ett förhållande". Nääääää, inte jag heller men det skulle vara trevligt om jag kunde få ha dig för mig själv och om vi inte knullade andra. han har blivit sårad för många gånger och tror att alla tjejer är dumma i huvudet och sårar. jag är inte som dom. jag har också blivit sårad men jag vet att han inte är så.. alla människor är värda en ny chans. jag ska inte behöva bli drabbad för hur andra människor har behandlat honom.