jag ska slå mig fri
jag önskar att jag hade modet. att jag vågade släppa taget om precis allt som har med honom att göra. egentligen så vet jag ju att jag skulle må bättre i längden av det, om jag skulle acceptera att han är en del av mitt förflutna. han kommer aldrig att bli mitt nu eller min framtid. jag vet det så väl men ändå kan jag inte låta honom gå. jag håller kvar delar av honom så jävla hårt, brutalt hårt och han vet det inte ens, att han lämnade kvar delar av sig själv här hos mig. ibland vill jag spotta och trampa på dom, på honom.
jag hade nog en helt okej dag idag men varje gång jag avdistanserar mig från honom så dyker han upp igen. ett fyllesms, i förrgår ett nyktert sms, gamla texter om honom, eller som idag, 40 nya foton av honom på facebook. jag vill radera honom ur mitt liv, vill slippa tänka på honom. jag vill radera hans nummer, ta bort han från facebook, slänga varenda text jag skrivit om honom, riva varje fotografi av honom, av oss, jag vill radera alla spellistor på spotify som bara innehåller låtar som påminner mig om honom.
om jag slår mig fri, kommer jag då att glömma honom? kommer det att vara värt det? det är jobbigt nog att sakna när man har minnen att hålla fast vid. blir det jobbigare utan minnen?
Kommentarer
Postat av: Daniella 🌙
minnen förtär en...
Postat av: I Shot For The Sky - Taylor
Känner igen mig allt för väl i detta. Jag tog bort från fb tillslut och blockerade och ärligt talat känns det jobbigare. Nu har jag inte fb alls och det finns inget sätt för mig att se ad han gör nu och det har gått så lång tid men det läker inte. Minnena är kvar men det känns som att framtiden är borta. Det måste nog kännas så, men man vill ju inte släppa det. Det finns ju ingen annan. Trots att jag hatar honom.
Hoppas du kommer fram till vad som känns bäst för dig, och att du lyckas släppa taget och må bra. Kram.
Svar:
sun.
Trackback