Det här var det sista jag behövde nu
Jag satt på en buss. var medveten om att jag skulle åka igenom Eriks stad på vägen dit jag skulle. Det kändes jobbigt och jag tänkte på honom. När vi stannar mitt i staden kliver han på med sin flickvän. jag skyndade mig att rota fram solbrillorna ur väskan, tog på mig dom, lutade mig med ansiktet mot fönstret, låtsades sova och hoppades att han inte skulle känna igen mig när de gick förbi. jag hörde hans röst resten av bussresan och jag bröt ihop. försökte verkligen att hålla tårarna men trots det så rann de som aldrig förr.
Kommentarer
Trackback